Var med och kraftsamla för ungas hälsa
Gymnasieelever rör sig mindre i dag än före pandemin. Nu är eleverna tillbaka i skolorna och vi behöver hjälpas åt att kraftsamla för ungas hälsa.
Folkhälsomyndigheten, Skolverket, Sveriges Kommuner och Regioner samt Generation Pep, Friskolornas Riksförbund och Regeringens kommitté för främjande av ökad fysisk aktivitet vill stödja Sveriges skolor för att öka den fysiska aktiviteten.
En ökad fysisk aktivitet stärker både fysisk och psykisk hälsa såväl på kort som lång sikt och främjar läroprocessen.
Scrolla neråt på sidan så hittar du fakta, tips och inspiration som elever, skolledare, lärare och skolpersonal kan använda tillsammans. Eller så laddar du ner pdf:en. All info finns på den också.
Ladda också ner handledningen med många konkreta tips och dela gärna med er av hur ni gör på din skola. Skicka in ert bidrag här. Exempel från andra skolor hittar du längre ner på den här sidan.
Varför fysisk aktivitet i skolan är så bra.
- Skolan fyller en viktig kompensatorisk roll då den når alla barn, oavsett vilka förutsättningar de har.
- Endast en bråkdel av barn och unga i Sverige når de rekommenderade genomsnittliga 60 minuterna av fysisk aktivitet per dag.
- 3 av 10 gymnasieungdomar upplever att de varit mindre fysiskt aktiva under pandemin.
- En daglig fysisk aktivitet:
̶ stärker ungas kroppar och förebygger sjukdom.
̶ ger piggare och mer fokuserade elever som kan prestera bättre på lektionerna.
̶ bidrar till bättre psykisk hälsa. - Skolan är viktig för att väcka intresset för fysisk aktivitet och hälsa. Det ingår i läroplanen.
- Att etablera fysiskt aktiva levnadsvanor tidigt i livet gör det lättare att hålla fast vid hälsosamma val och förebygga ohälsa senare i livet.
- Både lärare och elever mår bra av daglig fysisk aktivitet.
- Såväl nationella som internationella aktörer och styrdokument lyfter fram skolan som en betydande arena för att främja graden fysisk aktivitet.
Förslag på lösningar.
Grundidén
Idén är att alla gymnasieskolor i Sverige inför fysisk aktivitet för alla elever varje dag. Alla skolor är olika och har full frihet att hitta en egen aktivitet. Idén har mottagits positivt av elever och lärare, så vi hoppas att upplägget kan passa på er skola.
Bilda Team
Tänk teamwork och skapa en projektgrupp som kan hjälpas åt med arbetet inför och under satsningen. Elevhälsoteamet brukar vara en bra start, men lärare och personal vill säkert bli involverade. Engagera elevrådet, skolidrottsföreningen eller andra som också kan hjälpa till.
Hitta 15 minuter som fungerar med övrig logistik
Här presenterar vi en lösning i form av en 15 minuter lång promenad, men det går så klart lika bra med någon annan fysisk aktivitet, t ex en stunds benböj. Var kreativa, variera och ha kul.
Skapa rörelsemiljöer
Skapa miljöer inomhus och utomhus som inbjuder till rörelse, till exempel pingisbord, basketkorg, tipspromenad och cykelställ som uppmuntrar eleverna att cykla till och från skolan. Skapa en rörelseyta i klassrummet där det är okej att ta en egen rörelsepaus eller sträcka på sig. Sätt tassar på bord och stolar så undviks buller.
Gör lektioner mer aktiva
Låt eleverna röra sig för att svara på frågor, turas om att komma fram till tavlan och stå upp i stället för att räcka upp handen. Ha lektioner utomhus kopplade till utomhusmiljön eller lektioner där eleverna promenerar medan de samtalar om frågor i ett ämne.
Fler tips
Se exempel från andra skolor längre ned på den här sidan. Och dela gärna med er av hur ni gör på din skola genom att skicka in ert bidrag här.
Hitta tid för fysisk aktivitet.
All rörelse räknas och gör skillnad för hälsan. För att få med sig alla elever kan det vara en bra idé att arbeta in promenaden eller annan fysisk aktivitet som en självklar del av skoldagen. Då kommer alla med, vilket stödjer målet att skapa en jämlik hälsa.
Och:
- Alla i skolan behöver inte göra aktiviteten samma tid.
- Ni behöver inte göra den på samma klockslag varje dag.
- Om promenaden används i undervisningen behöver det inte vara i samma ämne.
Förslag:
- Välj 15 minuter före eller efter lunchen. (En promenad innan lunch brukar öka aptiten och skapa lugn i matsalen.)
- Utnyttja de naturliga avbrotten mellan lektioner när alla ändå måste röra sig mellan byggnader. Lägg in några minuter extra.
- Använd promenaden (eller annan fysisk aktivitet) i undervisningen. Här kan du läsa om utomhuspedagogikens fördelar.
- Inspirera andra och sätt press på er själva. Berätta för vänner och kollegor och lägg upp på sociala medier.
Promenad-tips
- Mät upp 2-3 olika promenadsträckor som passar för 15-minuterspromenader. Alla går i olika takt, så gör dem olika långa.
- Låt gärna några elever testa och tycka till.
- Tänk på att göra promenader som passar för alla funktionsvariationer så att alla på skolan kan delta.
- Behövs kartor, snitslar eller målade markeringar?
- Finns annat du kan göra för att underlätta för alla?
Knep för variation, nyfikenhet och glädje.
Hitta olika miljöer för promenaden och variera sträckorna i stadsmiljö, park, etc. beroende på vad som är möjligt.
- Ha olika inriktning på promenaden:
̶ Walk and talk – småprat.
̶ Walk and meet – prata med någon i klassen/skolan du sällan pratar med.
̶ Walk and learn – diskutera ett skolämne, prata ett annat språk.
̶ Walk and listen – lyssna på podcast eller musik.
̶ Walk in silence – tyst och upplev omgivningen. - Variera så att olika lärare går med olika elever.
Att uppmuntra och göra det möjligt för unga att röra på sig är en viktig uppgift för hela samhället, och skolan spelar en viktig roll i att väcka intresset för hälsa och rörelse. Vi har haft ett år då många ungdomar varit mer stillasittande än innan och därför är den här satsningen extra viktig just nu.
Q & A
- Gemensam kommunikation om vikten av hälsa till skolhuvudmän och skolledare från flera myndigheter.
- Erbjudande och uppmuntran till skolledare att öka gymnasieungdomars mängd rörelse per dag för att stärka ungas fysiska och psykiska hälsa.
- Stöd och inspiration till skolledare för att införa ökad mängd rörelse under skoldagen t ex genom en daglig promenad och benböj.
- Folkhälsomyndigheten, Skolverket, Sveriges Kommuner och Regioner, Friskolornas riksförbund, Regeringens kommitté för främjande av ökad fysisk aktivitet och Generation Pep har initierat satsningen.
- Även Elevernas riksförbund, Sveriges elevkårer, Sveriges Idrottslärarförening, Myndigheten för delaktighet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Skolledarna med flera deltar i arbetet.
- Stillasittandet hos barn och unga i Sverige är en oroväckande och växande trend. Redan under pandemin visade ett flertal studier att endast en bråkdel av barn och unga i Sverige nådde upp till de rekommenderade genomsnittliga 60 minuterna av fysisk aktivitet per dag.
- Under pandemin befaras att barn och unga blivit än mer stillasittande, och i Peprapporten 2021 framgick att 3 av 10 gymnasieungdomar upplevt att de varit mindre fysiskt aktiva under pandemin.
- Forskning visar att fysisk aktivitet är positivt för ungas psykiska och fysiska välbefinnande, samt för den kognitiva förmågan.
- Flera rapporter visar att sambandet mellan fysisk aktivitet och prestationer i skolan är positivt. Se t ex Positivt samband mellan rörelse skolan och rörelse – Skolverket.
- Det bästa vaccinet mot ohälsa är att etablera hälsosamma levnadsvanor med rekommenderad fysisk aktivitet redan i ung ålder.
- I skolan når vi alla unga.
- Skolan spelar en viktig roll i att väcka intresset för hälsa och rörelse – det ingår i läroplanen.
- Gymnasieskolan är den skolform som haft mest distansundervisning under pandemin.
- Få gymnasieungdomar når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet och den psykiska ohälsan är hög.
- Gymnasieelever kan ta ansvar för sin hälsa och kan lämna skolområdet för t ex en promenad på rast eller håltimme.
- Självklart får även grundskolor delta i Kraftsamlingen och ta del av inspiration och kunskapsmaterial för att börja arbetet i grundskolan.
- Pandemin har medfört förändrade levnadsvanor och förändrat vår vardagsaktivitet och vårt rörelsemönster. Vi är fortfarande i en pandemi men gymnasieskolan ska ha närskola och vi har därför möjlighet att nu bygga upp bättre vanor än innan – vanor som inkluderar mer rörelse under skoldagen än tidigare.
- Genomförbar nivå och bra komplement till annan rörelse.
- All rörelse räknas. Se WHO:s guideline samt den nya svenska rekommendationen från Folkhälsomyndigheten.
- Barn på högstadiet får ungefär hälften av de 60 minuterna rörelse under skoltid, pojkar lite mer, flickor mindre. En ökning av detta med 15 minuter är en påtaglig del och kan även minska skillnader mellan könen.
- En promenad konkurrerar inte ut annan aktivitet eller skapar kompensatoriskt sittande och har därför en god chans att ge ett nettotillskott av rörelse.
- Alla kan delta utan ombyte eller förberedelser.
- Aktiverar och stärker våra största muskler vilket har många positiva effekter för hälsan.
- Alla kan delta utan ombyte eller förberedelser.
Inspiration och stöd till skolledarna för att tillsammans med eleverna kunna öka den fysiska aktiviteten på ett bra sätt är välkommet. Behov, förutsättningar och möjligheter ser olika ut på skolorna, förhoppningen är att alla kan göra något Vi kommer att lyfta fram goda exempel på hur skolorna på olika sätt kan hitta former för fysisk aktivitet under skoldagen.
Här kan du få mer fakta om rörelse i skolan
Skolverket
Inspiration för mer rörelse i skolan
Rörelseaktiviteter och digitala verktyg
Generation Pep
Fakta och råd
Pep Forum 2020 – Skärmen och hälsan, Sissela Nutley – YouTube
Kom igång med Pep Skola
Inspirationsbanken
Skolinspektionen
Gymnasieskolors arbete för att främja elevers hälsa
Folkhälsomyndigheten
Riktlinjer för fysisk-aktivitet och stillasittande