Om rörelserikedom är svaret, vilken är då frågan?

”Tom Englén, projektledare för Change the Game möter 8 utmaningar när det kommer till fysisk aktivitet.”
Tom Englén är projektledare för Change the Game i Umeå och Västerbotten. Varmast om hjärtat finns idén om rörelserikedom som kompas för hela samhällsutvecklingen.
Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin

Från en omedvetet inkompetent Tom, till en ledare med större medvetenhet

Jag brinner för att alla ska få bra möjligheter till aktiva, välmående liv och uppnå sin största potential. Därför känns det så stimulerande att arbeta med Change the Game och rörelserikedom (physical literacy) som båda bygger på samma drivkraft som min egen och dessutom utvecklar mig.

Rörelserikedom har gett mig möjlighet att , om jag hårdrar det lite, gå från att vara ”omedvetet inkompetent” (trots ett förflutet som professionell idrottare och mångårig tränare) till att få en alltmer medveten utgångspunkt i mina roller som verksamhetsledare för Change the game, föreningsledare och inte minst som förälder.

Först allt som inspirerar
Möjligen kommer jag nu ge en bild av rörelserikedom som ”the silver-bullet” eller en slags ”mirakeluniversallösning”. För att balansera upp min entusiasm ska jag i slutet av den här texten berätta vad jag ser som de största utmaningarna för rörelserikedom.

Men först allt som jag upplever som så otroligt inspirerande.

 

 

Vilka frågor har rörelserikedom svaret på?
”Bra design föregås av en meningsfull fråga”. Så stod det på ett anslag på Designhögskolan i Umeå när jag passerade där en gång. Det fastnade. Så nu frågar jag mig: Vilka meningsfulla frågor kan rörelserikedom (physical literacy) svara på som innovationsverktyg?

Här kommer åtta förslag på frågor. Samt mina svar. Bemöt dem hemskt gärna. (Kontaktuppgifter längst ner.)

 1 Vilken utgångspunkt eller vilket förhållningssätt kan utveckla samverkan mellan aktörer, inom och mellan, sektorer?
”Physical literacy brings everybody to the table” är ett talesätt som vi snappat upp från Kanada. Jag tror att förklaringarna är:

  • att rörelserikedom är en ny neutral utgångspunkt som är större än idrott (eller annan del), och som är relevant för alla aktörer.
  • att rörelserikedom ger oss alla en gemensam kompass som på nya sätt att förklarar varför vi har olika sociala utmaningar kopplat till fysisk aktivitet.
  • rörelserikedom ger oss också ett nytt underlag för hur vi kan fixa utmaningarna.I Umeå och Västerbotten har vi snabbt lyckats skapa en ny bred samverkan tack vare denna nya ansats. Film om detta kan du se här >


2 Hur ska vi utveckla ledares (ideella, professionella, alla sektorer, forskare, samhällsutvecklare etc) förmåga att skapa upplevelser som utvecklar människors förmåga och vilja att leva ett aktivt och hälsosamt liv?
Så här tror jag:

  • Rörelserikedom rustar oss ledare med ett nytt perspektiv. Vi ser med nya ögon som kan ge nya och mer stringenta lösningar än våra gamla ”fysiska aktivitetsögon”. Rörelserikedom ger oss chansen att uppgradera vårt ”operativsystem” (ledarskapsnivån) vilket gör att vi kan få ännu mer nytta av de appar vi redan har och kapacitet att lägga till nya.
  • Rörelserikedom ger de ledare som redan gör riktigt bra saker, kvitton på varför deras aktivitet eller miljö fungerar så bra. Vilket kan bidra till ökad nöjdhet, kunskap och förståelse hos deltagarna men även bidra till att inspirera externt.


3 Hur kan vi skapa fysiska aktiviteter som inte bara stärker muskler, skelett och hjärta – utan även utvecklar sociala och psykiska förmågor (som t ex empati, förmåga att se nya perspektiv, kreativitet, tillit etc)?
Min erfarenhet är att vi:

  • med rörelserikedom som kompass kan – baserat på tvärvetenskapliga riktlinjer – utveckla aktiviteter och fysiska miljöer som förbättrar oddsen för varje deltagare att få rörelseupplevelser som känns meningsfulla och värdefulla, roliga och inkluderande.
  • kan få många större och fler goda effekter för såväl individer, organisationer som samhällen.

I Umeå har vi utvecklat riktlinjer för hur man leder och skapar aktiviteter som främjar rörelserikedom. Kolla in dem här >

4 Hur kan vi skapa en attraktiv livsmiljö och en hållbar samhällsutveckling?
En plats som erbjuder bra förutsättningar för alla att utveckla ett aktivt, hälsosamt liv och uppnå sin fulla potential – en sådan plats vill vi väl alla leva och uppfostra våra barn i?

Här tror jag så här om vinsterna med att tänka rörelserikedom:

  • Rörelserikedom kan vara ett verktyg för att skapa sociala innovationer på alla nivåer i samhället – hållbara även i ett ekologiskt perspektiv då rörelserikedom rustar ledare med en inställning som kräver inga eller väldigt små resurser. Man återbrukar och utvecklar det som redan finns (material och miljöer). Eftersom man inser värdet av att skapa effektfulla och hållbara lösningar känns det bäst att välja mer naturliga inslag och material.


5 Hur kan vi skapa mer inkluderande rörelseerbjudanden?

Jag ser hur rörelserikedom som pedagogisk utgångspunkt kan rusta ledare (alla kategorier, alla utbildningsnivåer, all verksamhet) med utökad förmåga att skapa positiva utmaningar för alla deltagare, oavsett intresse, erfarenhet, kapacitet eller självförtroende.

6 Hur kan vi skapa meningsfulla rörelseinslag under skoldagen?
Att ökad fysisk aktivitet ger högre betyg har varit lätt att sälja in till skolledare. Men egentligen på svag grund och med begränsade effekter.

Men det bästa är troligen inte ett traditionellt pulspass. Därför att:

  • Med rörelserikedom som kompass kommer vi ha mycket större chans att designa aktiviteter som utvecklar elevernas motivation att lära sig, samt sociala och känslomässiga förmågor vid sidan av rörelsefärdigheter.
  • Fysiska aktiviteter som främjar rörelserikedom rustar eleverna för bättre hälsa i alla aspekter liksom för att nå sin fulla potential.
  • Rörelserikedom ger bättre möjligheter än traditionella fyspass att engagera skolledare och utveckla samverkan mellan alla pedagoger på skolan.
  • Med rörelserikedom kan skolledningar öka skolans och områdets attraktionskraft.


7 Hur kan vi skapa aktiviteter som utvecklar deltagarnas inre motivation?
”This was the best implementation I´ve ever seen of self-determination-theory”, utbrast en psykolog efter deltagit i en workshop med Dr Dean Kriellaars i Stockholm för några år sedan. Hon hade precis upplevt hur man med rörelserikedom som kompass leder och skapar aktiviteter som på ett medvetet sätt möter deltagarnas behov av autonomi, kompetens och samhörighet.

Här kan du läsa mer > om byggstenarna för att utveckla en inre motivation att delta i en aktivitet.

8 Hur kan vi förklara och göra någonting åt att tjejer rör sig mindre än killar?
Studier (”Motor Competence in Circular Linked Skills My personal best 2014”, Cairney et al 2012) visar att gapet mellan killarnas och tjejernas rörelseförmåga börjar växa i10-11 årsåldern.

Därefter försämras tjejernas attityd till fysisk aktivitet i förhållande till killarnas. Skillnaderna i fysisk aktivitetsnivå mellan könen ökar sedan gradvis under tonåren. Detta pekar på att tjejer sannolikt inte får samma förutsättningar att utveckla ett aktivt och hälsosamt liv. Vilket ju är hemskt. Samtidigt tror och hoppas jag att vi med denna kunskap kan göra någonting åt det.

Vi har inspirerats av de interventioner som gjorts i Kanada där man till stor del lyckats reducera detta könsgap tack vare rörelserikedom som utgångspunkt och innovationsinstrument. Länk till exempel >

 

Kom ner på Jorden, eller?
Ja, jag är väldigt entusiastisk efter att ha jobbat med Change the Game och rörelserikedom sedan 2016. Men jag säger inte att det kommer att bli lätt, bara att det är det bästa verktyg jag hittills sett i mitt liv som utövare och ledare.

Jag ser två utmaningar:

  1. Det tar tid att förstå konceptet och att det lätt förväxlas med fysisk aktivitet eller att vara vältränad. Detta gör att vi som leder olika projekt med rörelserikedom måste kontinuerligt utveckla vår förmåga att kommunicera, utbilda och facilitera.
  2. Rörelserikedom är tvärvetenskapligt, vilket gör att det är väldigt få som redan har djup kunskap, förståelse eller färdighet att tillämpa det. Det kräver att man ödmjukt sätter sig in i det innan man kan bedöma eller tillämpa det på ett adekvat sätt.


Våra första steg
Här i Umeå och Västerbotten har vi tagit de första stegen som ett rörelserikt samhälle. På några andra ställen har också samverkan inletts baserat på rörelserikedom, t ex i Örebro och Sörmland.

Olika verksamheter runt om i landet har också anammat och börjat tillämpa rörelserikedom, t ex rörelsesatsningen i skolan som distriktsidrottsförbunden gör.

Alla vi som börjat, vill gärna att ännu fler anammar rörelserikedom. Då kan vi byta idéer och erfarenheter, hjälpas åt och ännu snabbare göra skillnad. Så varmt välkomna att kontakta oss på Change the game eller några av våra medspelare!

“Physical literacy can be described as the motivation, confidence, physical competence, knowledge and understanding to
value and take responsibility for engagement in physical activities for life.”
– IPLA , International Physical Literacy Association

Tom Englén, verksamhetsledare, Change the game

https://change-the-game.se

 

 

 

 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du håller med om att det är dags för alla och envar – privat och överallt där du kan påverka utvecklingen – att välja rörelse, då ska du absolut prenumerera på Främjafys nyhetsbrev. Let’s do this, som britterna just nu uppmanar varandra!

Mer från främjafyslabbet

Främjafys-bloggen

Läs Främjafys blogg och hör av dig om du också vill förmedla dina kunskaper och idéer till fysisk aktivitets-communityn.

Främjafys-podden

Lyssna på samtalen i Främjafys poddkanal och hör av dig om du också vill förmedla dina kunskaper och idéer till fysisk aktivitets-communityn.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Skip to content