Vem vågar minska stillasittandet och öka rörelsen?

”Barnen har länge fått betala priset för det samhälle vi har nu. När så många barn redan på lågstadiet börjar gå hem själva blir det långa, ensamma och stillasittande eftermiddagar framför skärmen. Vi måste bryta utvecklingen. Men vem vågar?undrar barn- och skolläkaren Åse Victorin.”
ase-victorin2
Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin

Barnen har länge fått betala priset för det samhälle vi har nu. Svensk förskola har varit bra, men långa dagar för små barn är inte det bästa. Att skärmar nu är obligatoriska även på förskolan har inte gjort det bättre. När så många barn redan på lågstadiet börjar gå hem själva blir det långa, ensamma och stillasittande eftermiddagar framför skärmen. Vi måste bryta utvecklingen. Men vem vågar?

Vi som arbetar bland annat med barns utveckling vet rörelsens enorma betydelse. Vi pratar om motorisk träning som grund för inlärning. Samma gäller för öga-hand-hjärna. Vi lär oss genom att träna och använda kropp och händer – och då tränas även hjärnan kognitivt. Det vi skriver för hand minns vi bättre än om det skrivits på dator.

Skolan och Barnkonventionen
Nyligen hölls ett symposium i Läkaresällskaptes lokaler i Stockholm, med titeln ”Skolans anpassning till barnen och Barnkonventionen”.

Där pratade olika yrkeskategorier om barnens aktuella situation och hur man nu måste börja revidera och anpassa beslut som rör barn till deras bästa, eftersom Barnkonventionen är lag i Sverige sedan 2020.

  • Hjärnforskare berättade om barnhjärnans utveckling och inlärning, en annan om den psykiska ohälsan, skärmtid och vad skolan kan göra.
  • Nationalekonomer påtalade vår, icke till barns mognad anpassade, läroplan LGR 11 och dess förödande effekter på skolresultat, individens mående och i längden också landets ekonomi.
  • Idrottslärare och docent i pedagogik pratade om rörelsens betydelse för inlärning och kognitionsvetare om hur koncentrationsförmågan främjas m m.
  • Undertecknad talade om olika faktorer i skolan som bidrar till dagens situation för eleverna med konkreta förslag på hur man relativt enkelt kan barnanpassa och förbättra markant.

 

Du kan se hela symposiet via denna länk:
https://www.ifn.se/ifn-play/policyseminarier/video/2021-10-01-skolans-anpassning-till-barnen-och-barnkonventionen/

Vad skulle få bäst effekt?
På frågan vilken enskild sak som skulle göra bäst nytta valde jag punkten som handlar om barns ökade stillasittande.

Om ett barn går hem ensam från skolan i årskurs 3, ofta före klockan 14, kan det bli ensam stillasittande tid framför skärm mellan kl 14-18 tills föräldrarna kommer hem. Det betyder 20 timmar/vecka helt stilla, förutom annan skärmtid.

Vad är det för samhälle som ger detta till sina barn? Barnen förlorar viktig rörelsetid.

Use it or lose it
Som barn- och skolläkare noterar jag att fler och fler barn har sämre både grov– och finmotorik. De har sämre kroppskontroll och skriver också betydligt sämre eftersom de i stället knappar på datorn.

Mindre träning blir sämre utveckling. Vad hjärnan tränar förbättras – tränas den inte går förmågan i träda.

En likvärdig skola
I USA och Spanien har man en förlängd skoldag. Barn i Sverige skulle må oerhört mycket bättre, och hjälpas ur flera aspekter, om vi införde skolplikt kl 9-17. Efter mellanmål skulle fritidsaktivitet och läxhjälp inkluderas.

Skärmtid, ensamhet och stillasittande skulle minska radikalt. Barn skulle få mer likvärdig hjälp och föräldrar skulle slippa stressa iväg till sena fritidsaktiviteter på kvällen.

Barn skulle därmed kunna få mer lugn tid hemma och komma i säng i tid. Den kroniska sömnbrist vi ser hos elever i skolan skulle kunna minska.

Det går om vi vill
Skeptiker säger att en sådan reform inte skulle fungera. Många frivilliga vuxna är ju idrottsledare. Men pandemin har visat att vi kan ändra vårt sätt att arbeta.

Vi måste helt enkelt anpassa oss till barnen och ge dem tiden på eftermiddagen, för att sedan arbeta vid annan tidpunkt.

Utifrån dagsläget med konstant ökande psykisk ohälsa, ökande stillsittande och skärmberoende, ökande fetma mm bland Sveriges barn, så är det dags att vuxna gör ett rejält omtag för barnens väl.

Satsa på barnen – och vinn
Inför Valet 2022 blir skolfrågan en av de viktigaste. Barnen är framtiden. Partierna kan välja att lägga fram starka skolpolitiska program som följer nya lagen och är barnanpassade till barnens bästa.

Vilket parti kommer att våga lägga ett så radikalt och avgörande förlag som detta om en längre skoldag? Ett förslag som, förutom att hjälpa våra barn till bättre utveckling och rörelse, också skulle generera många röster från Sveriges föräldrar.

Åse Victorin
Barn- och skolläkare
Författare till förebyggande hälsoverktyget
QLeva – Hjälp till hälsa och lärande
Kontakt: ase.victorin@gmail.com

 

 

 

 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du håller med om att det är dags för alla och envar – privat och överallt där du kan påverka utvecklingen – att välja rörelse, då ska du absolut prenumerera på Främjafys nyhetsbrev. Let’s do this, som britterna just nu uppmanar varandra!

Mer från främjafyslabbet

Främjafys-bloggen

Läs Främjafys blogg och hör av dig om du också vill förmedla dina kunskaper och idéer till fysisk aktivitets-communityn.

Främjafys-podden

Lyssna på samtalen i Främjafys poddkanal och hör av dig om du också vill förmedla dina kunskaper och idéer till fysisk aktivitets-communityn.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Skip to content