Marcel Ballin, doktorand i geriatrik och involverad i forskning vid Umeå universitet, stack ut hakan på LinkedIn när han kommenterade Anders Hansens krönika om hur regelbundna promenader skyddar mot demens.
Marcel tyckte att Anders lovade för mycket utan vetenskaplig evidens. Det är vad vi börjar prata om i detta avsnitt, samt om hur Marcels intresse väcktes för hälsosamt åldrande och forskningen kring sjukdomar och riskfaktorer.
Marcel berättar bl a om en pågående preventionsstudie i Umeå, där man fann att 70-åringar som fick en noggrann hälsoundersökning och efterföljande hälsosamtal med råd kring hur individen skulle kunna förbättra sin hälsa med nya levnadsvanor, men också med rätt medicinering, hade 20% lägre risk för hjärt-kärlsjukdom.
Om ifrågasättandet av Anders Hansens krönika säger Marcel att han ser det som självklart att vi alla vill samma sak – d v s lära oss mer om hur vi på vetenskaplig grund kan förbättra folkhälsan – och att vi då måste kunna diskutera öppet om vad vi vet och inte vet, samt hur vi ska kunna lära oss mer.
Rubriksättningen i media ser Marcel som en del av problemet. Där blir det gärna svart eller vitt. En effekt av det svartvita synsättet är att man riskerar att skuldbelägga dem som blir sjuka. Man får skylla sig själv, eftersom man inte gick de där rekommenderade promenaderna.
Det riskerar att bli fel budskap till allmänheten när man förväxlar samband mellan fysisk aktivitet och hälsa med bevisade effekter. När det gäller diabetes typ 2 visar breda interventioner som kombinerar fysisk aktivitet med ändringar av kosten, att de har en tydlig positivt effekt, men att säga något säkert om vilken betydelse just den fysiska aktiviteten har här är i dagsläget svårt.
Däremot ser man ingen tydlig bevisad effekt av regelbunden fysisk aktivitet på hjärt-kärlsjukdom eller risken att dö i förtid. Hur kommer det sig? Vi diskuterar vad orsakerna kan vara till varför resultaten från de studier som undersökt samband och de som undersökt faktiska effekter skiljer sig åt så kraftigt. Marcel konstaterar också att det behövs fler, större och längre studier, samt att det faktiskt pågår några spännande sådana just nu.
Marcel kommer också in på genetikens roll för fysisk aktivitet och hur bra olika människor svarar på träning. Mycket tyder nämligen på att genetik påverkar – inte bara hur lättränad man är – utan också hur mycket man rör sig! Marcel nämner i sammanhanget en tvillingstudie som visade att konditionsträning inte självklart leder till ett friskare liv.
”Sanningen ligger någonstans mitt emellan”, säger Marcel, och sågar uttrycket ”att sitta är det nya röka”.
Vi blir också lite personliga och pratar om Marcels egen träning, både tidigare i livet och just nu, och hur han upplever att han svarar på fysisk aktivitet.
Avsnittet avslutas med positiva teorier om hur fysisk aktivitet och hälsosamma levnadsvanor ska bli hållbara och enkla och dessutom gillas av alla typer av olika utövare. Vilka studier behöver vi göra för att lära oss mer om vilka interventioner som ger den bästa effekten? ”Vi behöver en stor verktygslåda”, säger Marcel Ballin, ”och jag vill hjälpa till och bidra.”
Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet.
Relaterat:
Review-artikeln som nämns i podcasten: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/joim.13353
Tvillingstudien: https://academic.oup.com/aje/article/189/10/1114/5819839
Marcel på twitter: https://twitter.com/Marcel_Ballin
På Linkedin: https://se.linkedin.com/in/marcel-ballin-88ab62163
E-post: marcel.ballin@umu.se
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
