Sedan tidigare arbetade vi på Mimer med en formel framtagen på Mälardalens högskola av Stefan Lundström. Formeln multiplicerar fysisk kompetens med kunskapskompetens och en gång till med motivationskompetens. Utifrån den räkneoperationen kommer resultatet.
Med andra ord: Det du orkar multiplicerar du med din kunskap och en gång till med din vilja. Mimer har numera bytt fysisk kompetens till hälsokompetens.
Anders Hansens bok Hjärnstark har också spelat in utifrån budskapet att pulshöjande aktivitet 3 ggr i veckan ger goda resultat på hälsokompetensen.
Strategin: Att ge tid för rörelse
Först gjorde vi interna undersökningar. Den viktigaste frågan vi ställde var:
Varför rör vi inte på oss, fast vi vet att vi borde och har gratis träning på exempelvis Friskis och Svettis?
Eftersom tidsbrist var ett vanligt återkommande svar, beslutade företaget att ge oss medarbetarna just det vi bad om: mer tid.
Upplägget gick ut på att ge 20 % av en medarbetares tränade tid på fritiden – upp till 180 minuter i veckan – tillbaka som ledig tid. Det innebar alltså 12 minuter ledig tid per tränad timme, med ett tak på 36 minuter per vecka.
Som mest skulle det kunna bli 31,2 timmar per år för varje medarbetare.
Så här funkar det just nu
• Medarbetarna registrerar sin träningstid på fritiden, i dagsläget i en app vi kallar för Träningsreturen. Där beräknas den intjänade lediga tiden som kan tas ut efter godkännande av chef.
• För att få registrera träningstid ska aktiviteten vara pulshöjande.
• Satsningen bygger på tillit, ingen kontrollerar om träning skett.
• Dock mäts kondition och hälsa vid regelbundna livsstilsanalyser och hälsoprofiler hos hälsocoach.
Resultat
Vi körde projektet från och med maj 2017 och utgick från resultaten vi fick i december 2016 då vi gjorde hälsoprofiler på alla medarbetare. Under hösten 2018 gjorde vi om samma mätningar, vilket visade att 77 % av medarbetarna deltog i satsningen, det vill säga hade registrerat träningstid under året .
• Under den här tiden minskade sjukfrånvaron med 30 %.
• Antal personer i riskgrupp minskade med 10 %, vilket är mycket betydelsefullt, eftersom man vet av erfarenhet att 10% av människor i riskzon så småningom hamnar i långtidssjukdom. I vårt fall fanns 11 personer i riskgruppen från början.
• 20 % fler av medarbetarna tränade 3 – 4 fler gånger i veckan än innan satsningen, vilket håller i sig än i dag 2021.
• Huvudvärk, magbesvär och övrig värk minskade med 30 %.
• Färre hade sömnproblem och fler uppskattade sin egen hälsa som god.
Kostnader och vinster
Om man jämför vår satsning med att exempelvis ha en friskvårdstimme på arbetstid (cirka 50 timmar per år), kostar vår satsning som mest 31,2 timmar per år. Då har det gett medarbetaren träning 3 timmar i veckan .
Eftersom vår sjukfrånvaro minskade med 30 %, vilket motsvarar 4 765 timmar och medarbetarnas intjänade träningstimmar under samma period var 990 timmar, blev vinsten 3 775 timmar på ett år. Att jämföra med en heltid som är 2054 timmar.
Ser man på antalet fler produktionstimmar så blev utfallet en vinst på 1,5 fast tjänst.
Enligt forskning (Johansson och Johrén 2017) säger man att en medarbetare beräknas kosta 10 % av sin månadslön per sjukdag vid korttidssjukfrånvaro. Om en arbetsgivare lyckas sänka sjukfrånvaron med totalt 10 dagar per år tjänar man alltså in en hel månadslön.
Första året sänkte vi vår sjukfrånvaro med 30 procent (från 12,5 dagar till 8,7 dagar per anställd/år). Räknar vi enligt ovan – att en sjukskrivningsdag motsvarar 10 procent av månadslön – tjänade vi in drygt 1 900 000 kronor på minskad sjukskrivning. Jämför gärna det med kostnaden för den extra ledighet som medarbetarna tränat sig till – totalt 990 timmar. Det blir bara drygt 200 000 kronor.
Summa summarum
Vi har fått friskare medarbetare och blivit ett lönsammare företag för att vi vågade satsa på hälsofrämjande insatser och visa i handling att vi tycker medarbetarnas hälsa är viktig. Förutom de rent ekonomiska vinsterna, så orkar och mår våra medarbetare också bättre rent allmänt. Och Mimer har blivit ett ännu starkare arbetsgivarvarumärke.
Kontakt HR- och kvalitetschef Wivecka Ljungh.
