Inkluderande träning i Jämtland-Härjedalen

”Tre pass i veckan i 12 veckor gav en signifikant minskning av fettmassan och en ny vilja att vara fysiskt aktiv. Midjemåttet minskade, sömnen blev bättre och stillasittandet minskade.”
ARENA: Vård och omsorg
MÅLGRUPP:
20-64 år
KONTAKTPERSON:
REGION: Jämtland
KOMMUN: Östersund
Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin

Tolv veckors träning via Internet

Mellan september och december 2020 genomfördes en studie i Region Jämtland-Härjedalen för att öka nivån av fysisk aktivitet och förbättra hälsan för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF).

Fyra av åtta kommuner i regionen deltog i studien med 27 medborgare med IF-boende på gruppboende.

Under 12 veckor tillhandahölls ett internetbaserat och anpassat träningsprogram. Deltagarna genomförde träningen tre gånger i veckan á 50 min, enligt WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet.

Satsningen finansierades delvis genom samarbetsavtalet mellan Mittuniversitetet och Östersunds kommun.

Tio gånger sämre
Människor med intellektuella funktionsnedsättningar (IF) är mindre fysiskt aktiva än personer utan IF och hälsan för denna målgrupp är oroväckande. Övervikt är ett vanligt hälsoproblem, 19-21 procent har fetma och cirka 44-55 procent är överviktiga. Det är 50 procent fler jämfört med jämnåriga utan IF (1).

En inaktiv livsstil påverkar också livskvaliteten.

Elisabeth Hansen, forskare vid Nationellt vintersportcentrum på Mittuniversitetet:
”Rapporter visar att hälsoläget för personer med funktionsnedsättning är tio gånger sämre än för övriga befolkningen. Personer med intellektuell funktionsnedsättning når sällan den rekommenderade dagliga dosen av fysisk aktivitet och det vill vi förändra.”

Hälsofrämjande i vardagen
Fysisk aktivitet har stor betydelse för att förhindra, bota eller minska konsekvenserna av dessa tillstånd och minska riskerna för hjärt-och kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet sätter igång hälsofrämjande processer i kroppen. Ett enda träningspass ger effekt.

Totalt medverkade 47 vuxna män och kvinnor över 18 år, 27 av dessa har en intellektuell funktionsnedsättning och bor på kommunala gruppboenden i Östersund. Övriga är 20 chefer och anställda på dessa gruppboenden samt tränare. 8 personer ur personalen deltog i studien fullt ut och intervjuades. Övriga anställda och chefer deltog i aktiviteterna, utan att vara med i själva studien.

Magnus Zingmark, forskningsansvarig vård- och omsorgsförvaltningen, Östersunds kommun innan projektet drog igång i september 2020:
”Upplägget syftar till att träningen ska fungera i vardagen, det vill säga även efter projekttiden. Målet är att integrera träningen i kommunens verksamhet på boenden och på befintliga träningsanläggningar för att ge personer med intellektuell funktionsnedsättning bättre möjlighet att träffa nya människor och därigenom känna sig som en mer aktiv del av samhället.”

Från ingenting
Själva träningen skedde i samarbete med den digitala träningstjänsten MyMowo. Förhoppningen var också att knyta till sig fler lokala idrottsföreningar.

Projektet inleddes och avslutades med intervjuer och fysiska tester för att utvärdera de faktorer som påverkar fysisk aktivitet och hälsa.

Sanna Vikberg, forskningsassistent, Nationellt vintersportcentrum, Mittuniversitetet:
”Det finns exempel på gruppboenden där man gick från att inte träna alls till att träna tre 50-minuterspass i veckan, vilket är fantastiskt. Projektet har också visat att det går att använda digitala träningsprogram för målgruppen samt att det blir förändring i muskelmassa och livskvalitet av tolv veckors träning med digitalt stöd.”

Elisabeth Hansen, projektledare, Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet:
”I de preliminära resultaten kan vi se att det är viktigt hur träningen struktureras och organiseras för ett bra utfall. Genom intervjuer med personal och deltagare har vi nu skaffat oss en bred bild av deras erfarenheter för att göra upplägget ännu bättre.”

Många fler fysiskt aktiva, piggare och friskare
Forskningsprojektet fortsätter under 2021 i samarbete med Östersunds kommun och Interreg-projektet Vältel 2.0.

Eva Flygare Wallén, forskare Östersunds kommun, Sektor Funktionshinder:
”Forskning visar att det behövs samverkan mellan olika aktörer för att ge stöd till ökad fysisk aktivitet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Därför är det här samarbetet värdefullt, och för att vi vänder oss till både medborgare i kommunen och anställda. Vi vill vidareutveckla samarbetet med målet att många fler i kommunen med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna bli fysiskt aktiva i sin vardag.”

Joakim Bodin, en av deltagarna i studien:
”Jag sover bättre och är piggare och jag har också blivit smalare så jag behöver nya byxor.”

Erika Holmqvist, enhetschef inom Vård och Omsorg, Östersunds kommun:
”Jag kan bara säga att jag är otroligt imponerad av alla deltagares engagemang och förhoppningen är att vi fortsätter med detta även efter projektet.”

Några slutsatser:

För en jämlik hälsa
Där frekvensen av hjärt-kärlsjukdomar är hög är utbildningsnivån låg, den stillasittande livsstilen hög och människor har ohälsosamma levnadsvanor.

De faktorer som kan bidra till ojämlikhet är många, till exempel kan samhälleliga problem som arbetslöshet, fattigdom, låg utbildningsnivå, brist på kollektivtrafik och exponering för våld bidra till ojämlikhet i hälsan (4).

Hinder för fysisk aktivitet påverkas också av transportfrågor, brist på medvetenhet om alternativ och ekonomiska begränsningar, hinder som är mer framträdande för personer med IF (5).

Hälsolitteracitet kan vara en förklaring till sambandet mellan dålig hälsa och låg utbildningsnivå (6). Tillgången till hälsoinformation, sjukdomsförebyggande och hälsovård försvåras.

Eliminera hindren
Världshälsoorganisationen ser funktionshinder som en global folkhälsofråga och ett av målen i den globala handlingsplanen är att avlägsna hinder och förbättra tillgängligheten till hälsovårdstjänster för målgruppen(7).

Träningsinterventioner visar lovande resultat, men förmågan att upprätthålla träningsrutinerna efter en interventionstid visar mindre lovande resultat.

Under en interventionsperiod ingår allt; deltagarna behöver inte betala för tillgång till utbildning, transportfrågor löser sig och de får stöd från personalen. Följaktligen är de hinder som förklarats tidigare eliminerade. Men när en projektperiod avslutas är de ekonomiska begränsningarna och transportfrågorna ofta där igen.

Lösningar som begränsar hindren och förbättrar möjligheterna måste undersökas ytterligare.

Innovativa lösningar
Merparten av forskningen om träning för personer med IF har gjorts i labbmiljö eller liknande. Detta kräver ofta resor och mycket planering. Några innovativa lösningar har dock undersökts. Till exempel påminnelser till  smartphone för fysisk aktivitet och hälsoundervisning via app i telefonen.

Så vitt vi vet, har inga tidigare studier tidigare undersökt internetbaserad träning för målgruppen, vilket skulle sänka några av de trösklar vi ser för träning och därmed bidra till ett mer tillgängligt sätt att vara fysiskt aktiv på.

Positiva resultat
Denna ganska enkelt genomförda studie resulterade i att 85 procent av deltagarna fullföljde alla 12 veckorna med träning.

Vi såg en signifikant minskning av fettmassan hos deltagarna och en vilja att vara fysiskt aktiv. Midjemåttet minskade betydligt och deltagarna rapporterade bättre sömnvanor och mindre stillasittande tid.

Om forskningsresultaten i denna studie inte togs om hand, skulle deltagarna förmodligen fortsätta med sina liv som innan, med mer stillasittande tid, sömnsvårigheter och en växande övervikt.

Projektet kommer inte att förändra hälsan dramatiskt för personer med IF, men det är i rätt riktning för ett mer tillgängligt sätt att vara fysiskt aktiv på och därmed minska den ojämlika hälsan. Projektet är dock ett utmärkt exempel på att gå från vetenskap till praktik.

På väg implementeras
Hälsoteamet i den största kommunen i regionen fick information om projektet och är nu på väg att implementera denna typ av träning  de dagliga aktiviteterna för personer med IF.

Så låt oss alla sträva mot en värld där möjligheten att nå full hälsopotential inte är beroende av strukturella eller sociala orättvisor.

Kontaktpersoner:
Sanna Vikberg, forskningsassistent, Nationellt vintersportcentrum, Mittuniversitetet, sanna.vikberg@miun.se, 072-595 73 42
Elisabeth Hansen, projektledare, Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet, elisabeth.hansen@miun.se, 010-142 88 72
Eva Flygare Wallén, forskare, Östersunds kommun, Sektor Funktionshinder, eva.flygare-wallen@ostersund.se, 076-100 89 24
Marie Ohlsson, forskare vid Nationellt vintersportcentrum, Mittuniversitetet, 010-142 89 47, marie.ohlsson@miun.se

 

Referenser

  1. Bhaumik S, Watson JM, Thorp CF, Tyrer F, McGrother CW. Body mass index in adults with intellectual disability: distribution, associations and service implications: a population-based prevalence study. J Intellect Disabil Res. 2008;52(Pt 4):287-98.
  2. World Health Organization. The World health report 2000 : health systems : improving performance. Geneva; 2000.
  3. Elinder LS, Bergstrom H, Hagberg J, Wihlman U, Hagstromer M. Promoting a healthy diet and physical activity in adults with intellectual disabilities living in community residences: design and evaluation of a cluster-randomized intervention. BMC Public Health. 2010;10:761.
  4. Baciu A, Negussie Y, Geller A, Weinstein JN. Communities in Action: Pathways to Health Equity. In: Baciu A, Negussie Y, Geller A, Weinstein JN, editors. Communities in Action: Pathways to Health Equity. Washington (DC)2017.
  5. Bodde AE, Seo DC. A review of social and environmental barriers to physical activity for adults with intellectual disabilities. Disabil Health J. 2009;2(2):57-66.
  6. van der Heide I, Wang J, Droomers M, Spreeuwenberg P, Rademakers J, Uiters E. The relationship between health, education, and health literacy: results from the Dutch Adult Literacy and Life Skills Survey. J Health Commun. 2013;18 Suppl 1:172-84.
  7. World Health O. Global action plan on physical activity 2018–2030: more active people for a healthier world. Geneva: World Health Organization; 2018 2018.

 

I bilden från vänster till höger: Mittuniversitetets projektgrupp Marie Ohlsson, Sanna Vikberg och Elisabeth Hansen.

 

 

 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du håller med om att det är dags för alla och envar – privat och överallt där du kan påverka utvecklingen – att välja rörelse, då ska du prenumerera på Främjafys nyhetsbrev. Let’s do this, som britterna just nu uppmanar varandra!

Fler Goda exempel

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Skip to content