Kursen som bygger på det egna drivet hos personer med LSS-insats

”Kursen Hälsan spelar roll vill ge personer med LSS-insats ökad empowerment och möjlighet att göra självständiga och hälsosamma val i vardagen.”
ARENA: Vård och omsorg
MÅLGRUPP:
20-64 år, 7-19 år
REGION: Stockholm
KOMMUN: Stockholm
Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin

Hälsan spelar roll – en kurs för personer med LSS-insats

Hälsan spelar roll är en kurs som vänder sig till personer med LSS-insats (insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Kursen omfattar 37 lektioner som ges under 12-18 veckor. Varje lektion är 90 minuter lång med både teori och fysisk träning. Stort fokus ligger på att stärka individens tro på den egna förmågan. Hälsan är en resurs för självständighet och delaktighet.

Deltagarna sätter egna mål som följs upp under kursen.

Kursledare kan man bli om man arbetar inom daglig verksamhet, LSS-boende eller inom den kommunala hälso- och sjukvården riktad till LSS (LSS-hälsan/LSS-team).

Blivande kursledarna gör tre 90-minuters utbildningspass via webbseminarier och  får sedan en utförlig manual för att kunna utbilda deltagarna. Helst ska man vara tre utbildade på samma arbetsplats för kontinuitetens skull.

Hälsan spelar roll kommer från USA där den startade på 90-talet. I Sverige utgår den från Akademiskt primärvårdscenter (APC) i Region Stockholm. I teamet på APC är Med Dr Eva Flygare Wallén projektansvarig.

Läs mer på hemsidan: https://halsanspelarroll.se/

 

Om Eva Flygare Wallén

Det här står jag inte ut med
Eva Flygare Walléns intresse för människor med intellektuell funktionsnedsättning började redan 1977. Som nyutexaminerad sjuksköterska kände hon redan efter tre månader på avdelning att ”det här står jag inte ut med”.

Hon sökte en utväg och fick en tjänst på Folke Bernadottehemmet i Uppsala som fortfarande i dag är ett expertcenter för barn- och ungdomar med funktionsnedsättning av olika slag.

På Folke Bernadottehemmet träffade Eva specialpedagoger och andra experter och såg vad mycket gott man kunde göra för barn med funktionsnedsättning. Det vanliga var annars att man delade in barnen tämligen okänsligt i hopplösa fall och dem man trodde man kunde hjälpa. På Folke Bernadottehemmet upptäckte Eva att i stort sett alla kunde utvecklas positivt med hjälp av förståelse, kunskap och stöd.

Vitkål och morötter
När tjänsten tog slut i Uppsala och Eva ville tillbaka till Stockholm fanns dock inga tjänster att söka som liknade den i Uppsala. Hon fick jobb som skolsköterska för en handfull särskolor, trivdes och stannade i skolvärlden i många år, även om det i den rollen var svårt att påverka allt som borde förändras.

Som sjuksköterska på en gymnasiesärskola var hon nära att krokna av det omöjliga i hennes uppdrag. När hon i samtal med eleverna t ex uppmuntrade dem att äta mer och olika grönsaker, och samtidigt visste att de enda grönsaker som serverades i matsalen var vitkål och morötter, dag efter dag helt utan variation, då kändes det motigt.

Det var när hon nästan gav upp som det bästa hände och arbetet tog den riktning Eva sökte.

Brotta ner motstånd
Som tur var hade Eva fått biträdande rektorsuppgifter i särskolan.
”Annars hade det aldrig gått”, säger Eva i dag.

Så Eva tänkte till och skapade projekt Friskare Smartare Gladare, en föregångare till Hälsan spelar roll, skulle man nog kunna påstå.

 ”Det var ju t ex inte rimligt att vi sålde läsk i skolans kafé, eller att eleverna bakade så mycket som de gjorde på hemkunskapslektionerna. Hem och konsumentkunskap är ju ett viktigt ämne på särskolan och har därför mycket fler timmar än i den generella läroplanen. Detta var i början av 2000-talet.​

Men motstånd fanns.

Kaféverksamheten var t ex väldigt viktig för den sociala träningen och vad skulle man sälja om man inte fick sälja läsk och sötsaker? Och hur mycket skulle man behöva tänka om kring innehållet i hemkunskapen om man skulle sluta baka?

Eleverna höll med
Eva löste knuten genom att helt enkelt prata med eleverna, som insiktsfullt höll med om att det nog var en väldigt bra idé att plocka bort läsken och sötsakerna under skoltid åtminstone.

I och med att projektet Friskare Smartare Gladare fick finansiering fanns plötsligen ett bra påtryckningsmedel för förändring på skolan. Eva fick möjlighet att anställa en kock och en hälsopedagog. Med ansvar för schemaläggningen på skolan började en hälsosammare skoldag ta form med daglig fysisk aktivitet på schemat. Och allt som åts under skoltid var exempel på hälsosamma val av mat och fika.

”Eftersom vi som personal är oerhört viktiga förebilder för eleverna”; säger Eva ”så gällde reglerna som skolan nu satt upp under skoltid även personalen, vilket en del hade svårt för i början. Till exempel att inte få ta en kaka till kaffet på rasten. Men det är viktigt att vara trovärdig, och då måste samma regler gälla alla.”

Först upp på löpbandet
Eva inrättade ett gym i en källarlokal, lät måla graffitti på väggarna och var – trots att hon aldrig själv varit på ett gym – först upp på löpbandet och visade hur det funkade.

”Man måste vara väldigt konkret när man arbetar med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning”, säger Eva. ”Genom att labba med motstånd och repetitioner i gymmet tränade eleverna även matte under idrott- och hälsa-lektionen.”

Eva åkte även till Orsa på hälsoläger i 3-4 dagar med ungdomarna. Där lärde man sig tillsammans att leva hälsosammare, t ex att laga bra mat med kocken, göra matsedel och plocka ihop hälsosammare matsäckar.

När Eva nyss träffade en av sina f d studenter som vuxen påminde han henne om ett konkret minne från hälsolägret: att koka gröt i en trestegsraket.
”Ett, två, tre – jag gör så fortfarande när jag kokar min gröt varje morgon.”

Man måste som sagt vara konkret.

Blev forskning
Allt det här blev inte bara väldigt uppskattat bland eleverna, utan ledde också till forskning.

Eva disputerade 2013 inom medicinsk vetenskap i en forskargrupp kring barnfetma. Där pågick samtidigt professor Claude Marcus projekt Stop som på ett liknande sätt genomfört en intervention i grundskolor med bland annat begränsad tillgång till sötsaker i skolmiljön.

(Forskaren Gisela Nyberg nämner Stop i sin videopresentation av sin forskning på Främjafys hemsida här.)

Det extrema digitala utanförskapet
I dag är Eva Flygare Wallén engagerad i arbetet med att motarbeta det hon kallar ”det extrema digitala utanförskapet”. Det går varken att köpa bussbiljett eller beställa en pizza om man inte har BankID, för utan BankID kan man inte ha Swish.

Ett alternativ till BankID finns – Freja – men med begränsningar.

”Generellt är hindren för att använda samhällstjänster för personer med intellektuella funktionsnedsättningar alldeles för omfattande för att kunna accepteras”, säger Eva.

En artikel om effekterna av det digitala utanförskapet under pandemin är på väg, ett samarbete mellan12 länder.

Lika över hela världen
Eva sitter också i styrelsen för Specialintressegruppen för hälsofrågor (SIRG Health) inom organisationen IASSIDD, International Association for the Scientific Study of Intellectual and Developmental Disabilities. Här märker hon att väldigt mycket är lika runt om i världen, i alla i hög- och medelinkomstländer, och att Sverige inte är självklart bäst på allt bara för att vi har LSS-lagsstiftningen.

Att involvera är bästa modellen
Eva har också sett vilka vinster det ger att arbeta tillsammans med målgruppen och t ex inkludera personer med kognitiva funktionsnedsättningar som partners i forskningen och som fullvärdiga styrelsemedlemmar – inte bara som intervjuobjekt.

”De bidrar så oerhört mycket till kunskaperna om vad som behöver göras och vad som spelar roll – bara de får möjligheten.”

Som exempel nämner Eva styrelsen för Kultur och kvalitet som verkar för att utveckla konstnärlig kvalitet inom kulturutövning av personer med funktionsnedsättning. Där delar man på styrelseplatserna och utbildar t ex moderatorer med funktionsnedsättning.

Växa som människa
I anslutning till att Eva skrev en best practice-rapport kring Daglig verksamhet för Mälardalens Högskola fick hon en tanke som hon inte riktigt velat släppa:

”På många jobb har vi uppfattningar om rätt och fel, men när det gäller kultur blir det påtagligt att det som en artist skapar inte kan göras av någon annan än artisten”, säger Eva. ”Det personliga uttrycket kan aldrig ifrågasättas. Det blir jämbördigt.”

Inom verksamheter som beforskats där deltagarna arbetat inom kultursektorn uttrycker man i intervjuer självkänsla och respekt för sig själva på ett mycket positivt sätt.

”Det borde man undersöka mycket mer, för jag tror det beskriver hur man växer som människa.”

Kontakt:  eva.flygare-wallen@ostersund.se

 

 

 

 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du håller med om att det är dags för alla och envar – privat och överallt där du kan påverka utvecklingen – att välja rörelse, då ska du prenumerera på Främjafys nyhetsbrev. Let’s do this, som britterna just nu uppmanar varandra!

Fler Goda exempel

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Skip to content