Färre konflikter, piggare elever, bättre koncentration och lugnare i klassrummen. Det är några av resultaten av projektet Rörelsesatsning i skolan i Skåne.
Sedan 2018 har Riksidrottsförbundet lett regeringsuppdraget Rörelsesatsning i skolan, där alla RF-SISU-distrikt arbetat praktiskt ut mot skolor. I Skåne är rörelsesatsningen etablerad i samtliga 33 kommuner med fler än 300 anslutna skolor. En utvärderingsenkät bland de skolor som deltagit i Skåne visar att satsningen gett tydliga resultat:
- Färre konflikter
- Färre incidenter
- Lugnare klassrumsmiljö
- Ökad trivsel
- Bättre studiero
- Fler föreningsaktiva
– Platserna där det alltid uppstod konflikter, som på fotbollsplanen eller bakom kullarna, de försvann. Alla barnen drogs till aktiviteterna. Och det blev inga konflikter, eftersom de hela tiden höll på att röra på sig och tyckte det var roligt, säger Robin Sarenvik, arbetsledare på Fritidshemmet i Högastensskolan i Helsingborg, i en film om projektet.
För att det skulle fungera krävdes planering, med lektionsplanering där specifika personer fick i uppgift att gå ut och göra planerade aktiviteter för alla barn. Men effekten var dubbel.
– Lektionerna blev också bättre, för eleverna kom inte in efter rasterna med konflikter kvar i kroppen. Det blev inga konflikter, för de löste det, säger Robin Sarenvik.
Målet med Riksidrottsförbundets satsning är att rörelse skall bli en integrerad del av skolans verksamhet. Många gånger handlar det om små justeringar som möjliggör en rörelserik skoldag och det är samverkan som är receptet. Här är några exempel från skolor i Skåne:
1. För barn som går på fritids på morgonen, kan man sätta ut aktivitetsmaterial på skolgården en halvtimme före lektionsstart och säga att barnen skall vara ute den tiden. På så sätt aktiveras barnen och vårdnadshavare som lämnar sina barn på skolan möts av en aktiv miljö. Insatsen kräver ingen planeringstid och medför att fler barn vill gå till skolan tidigare för att hinna med lite bollspel innan lektionen börjar och vinsten blir bland annat lugnare klassrum och bättre studiero.
2. Eleverna kan träna på en danskoreografi som visas på smartboarden som en rörelsepaus i undervisningen och sen kan den dansen bli ”fredagsdansen” på fritids, eller kan man introducera en rörelselek på måndagsrasten som elevernas själva leder övriga dagar som en rörelsepaus i undervisningen.
3. Ibland är det idrottsläraren som planerar veckans rastaktivitet och kan då utgå ifrån ordinarie planering. En skoltermin består av cirka 18 veckor, vilket innebär att det är 18 rastaktiviteter och 18 rörelsepauser som skall planeras inför en termin. Terminsupplägget kan sedan upprepas från termin till termin. Exempelvis kan en rastaktiviet innebära att man tränar på en öga-hand-koordination, rumsorientering eller en utmaning som exempelvis hopprepsutmaningen. Genom idrotten kan man introducera spelregler som gör det enklare för personalen som arbetar på rasterna att genomföra aktiviteten.
4. Genom ett rörelseråd eller befintligt klassråd kan skolpersonalen lyssna in vilken typ av aktivitet eleverna vill ha, vilken förening skall skolan bjuda in till skolan, vilket aktivitetsmaterial önskas till rasterna och hur idrottsdagen skall se ut. Ibland är det eleverna själva som engagerar sig i skolans lekotekt/rastbod eller att leda aktiviteter genom elevernas skolidrottsförening.
För att sprida inspiration och tips på framgångsfaktorer har RF-SISU Skåne tagit fram en folder, som du kan läsa här. Den bygger på erfarenheter från rörelsesatsningen i Skåne, utvärderingar och tidigare forskning, samt bidrar med förslag till handlingsplan till skolor som vill komma i gång med eller utveckla sin rörelsesatsning.
Kontaktperson: Henrik Nilsson, RF-SISU Skåne
Tel: 010 – 476 57 29
E-post: henrik.nilsson2@rfsisu.se
